Spontanmarkering

Igår kväll ville Savona inte gå med ut på sista kvällspromenaden så jag och Sindra gick ut själva. När vi kom in låg Savona kvar i soffan utan att ha rört sig. Efter att vi varit inne ett litet tag tyckte Savona att det var dags att gå ut så hon fick en egen kvällspromenad. Tror faktiskt hon ville få lite egentid med matte vilket inte skulle vara så konstigt då Sindra upptar mycket tid på promenaderna.

När vi närmade oss Savonas favorit sten visade hon klart att det var dags för matte att skicka upp henne på den. Hon fick hoppa upp och ner några gånger innan vi gick vidare. Då slog det mig att det var länge (ca ett år) sedan som vi tränad något jag döpt till ”tajt” vilket innebär att Savona ska springa runt en lyktstolpe/pinne och komma tillbaka till mig. Om jag skickar henne med vänster hand ska hon springa till vänster om lyktstolpen och om jag skickar henne med höger hand så ska hon alltså springa på höger sida om lyktstolpen.

Det gick riktigt bra med ”tajt” övningen och efter första skicket med vänster hand på nära håll fattade hon och jag kunde utöka avståndet till stolpen. Jag minskade avståndet och skickade med höger hand utan problem men när jag ökade avståndet började hon hoppa upp mot handen och markera på handleden. Det tog några gånger innan hon började springa runt stolpen igen. När hon lyckats så gick vi in.

När jag kom in var det dags för mig att ta mitt långsamverkande insulin så jag mätte blodsockret och det visade på 3.8 mml då slog det mig att Savona faktiskt hade spontanmarkerat mitt låga blodsocker under träningen. Tänk att man kan bli så lycklig av att ha lågt blodsocker och förstå att jag har en sån underbar tjej. Måste nog börja lyssna på henne lite bättre…

IMG_3308.JPG

Träning

Idag var det dags för Sindra att åka med till Hemmesta för att få vara med på diabetesträningen. Vi har inte tränat detta sedan i mars så det var verkligen på tiden.

När Sindra hoppade ur bilen hade hon full koll på vart hon skulle fast det var över sex månader sedan hon var där. Hon verkar ha ganska bra minne ;)

Jag tycker att träningen gick riktigt bra då hon i slutet av passet visade stor säkerhet på markeringarna av mitt låga blodsockervärde på plattformen trots störningar i form av andra blodsockervärden.

Eftersom det var länge sedan vi tränade har jag varit slarvig med att ta utandningsprover på mitt låga blodsocker och konstigt nog om du har haft många låga värden innan så vill de inte dyka upp när man behöver dem. Detta gjorde att jag idag var tvungen att framkalla ett lågt värde för att få till de där utandningsproverna. Vad gör man inte för att kunna träna hundarna…

Kan säga att Sindra är riktigt trött nu men orkar ändå vifta på svansen i sömnen.

IMG_3197.JPG
Vi ses!

Intensiv dag, lat dag

Igår hade vi en lång och intensiv dag. Den började med att jag lämnade Savona på dagis innan jag och Sindra tog en mysig skogspromenad i vårsolen. Promenaden blev lite längre än jag tänkt mig då jag råkade svänga åt fel håll vilket gjorde att vi fick ta en liten omväg men Sindra njöt av att få hoppa över stock och sten. Hittade en fästing som kröp på Sindra så nu gäller det att hålla koll efter de små äckliga krypen.

Sedan var det hem för lite lunch innan vi hämtade Savona för att åka till Hemmesta och gruppdiabetesträning hos Lyckliga hundar. Alltid trevligt att få träffa de andra ekipagen och byta lite tankar kring träningen och sjukdomen. Vi började med att köra Savona på mitt live-värde som var normalt och då ihop med knämarkeringen. Sedan gick vi över till att köra låga värden på plattformen, på sökbanan och med ”smeller”. När vi körde med ”smellern” så skulle hon även markera det låga värdet på handleden vilket hon klarade galant.

Med Sindra gick vi över från träningen på te till diabetesdoften och då de låga värdet. Det märktes att Sindra tyckte det var lite svårare och att hon verkade tycka att den doften var lite obehaglig då hon gärna nosade på alla burkarna men när hon kom fram till burken med diabetesdoften så lyfte hon upp huvudet och ville hoppa över den burken… men, men skam den som ger sig. Efter ett litet tag så förstod hon att det var faktiskt den burken som gav belöning.

solnedgång

Efter diabetesträningen bar det iväg till Farsta Centrum och ringträning med Sindra i centrumgaraget för Emily Erling. Trodde inte Sindra skulle orka men nog hade hon energi alltid och riktigt bra tycker jag att det gick med tanke på att det var första gången och allt. Även Emily verkade nöjd med den lilla damens prestation och tyckte att hon skötte sig fint.

Sindra

Två riktigt trötta tjejer var det jag fick med mig hem. Sindra var så trött att hon inte orkade ta in tungan ;)

Idag har vi däremot haft en riktigt lat dag och det tror jag att vi alla tre har behövt för att orka resten av veckan. Dagen började dock ganska tidigt med ett läkarbesök på SÖS för min del. Ny läkare för tredje gången av tre så vi får se vart detta slutar… Mitt HbA1c (långtidssocker) hade blivit bättre och är nu nere på 55 från 60 som det låg på i slutet av januari, men hon ville att det skulle ner lite till så jag har tydligen något att jobba på. Fick även en uppföljning på mitt d-vitaminvärde som gått från 64 nmol/L till 170 nmol/L så nu har jag gått från lättare brist till att hamna i ett optimalt område vilket kanske kan förklara att jag känt mig mycket piggare den här vintern än förra.

Vi ses!

Tack Nyhetsmorgon

I lördags hade Nyhetsmorgon ett reportage om diabeteshund vilket ni kan se här. Jag hoppas verkligen att våra hundar kan få en högre status och bli mer accepterade när man är ute på stan.

20140218-083349.jpg
Vi ses!